Med byxorna på plats.
Det finns få saker som är så "äckelfult" som när en karl böjer sig fram och visar rövspringan.
Själv är jag extremt noga med att hålla byxorna prydligt uppe de få gånger jag kryper omkring i trädgården.
I våras när jag klippte vårt lilla prydnadsäppelträd satt jag framåtböjd för att samla ihop alla grenarna.
Lisa Nilsson sjöng mjukt och sensuellt "Vad du ser är vad du får" i hörlurarna.
Kvinnor märker ju direkt när någon tittar på dom, men så icke vi män. Långt borta tyckte jag mig ändå höra någon som pratade, och mycket riktigt, vid vägkanten stod en kvinna som ofta tar sin promenad på vår lilla skogsväg.
Läpparna rörde sig och jag tog bort den ena hörluren.
- Förlåt, jag varken ser eller hör, sa jag glatt till henne.
- Snygg häck, svarade hon och log sitt soligaste leende.
Snabbare än tanken flög handen ner mot byxlinningen för att säkerställa att byxorna satt moraliskt riktigt.
Kvinnor är kvicka i tanken och förstod att jag missförstått henne. Snabb att försöka rädda situationen vänder hon sig mot den nyklippta häcken och upprepar orden
- Häcken blir fin när den är nyklippt.
- Ja tack, visst blir den, svarade jag snabbt medan kinderna sakta ändrade färg.
- Hmm, jaha, jaa, jag får väl promenera vidare då, sa hon och gick.
Jag log för mig själv när jag packat ihop de sista grenarna.
Fåfängan följer en tydligen livet ut.