Ett roligt minne i repris.

 -Men...vad gjorde du just nu?


Jag har aldrig vänt mig om så snabbt i hela mitt liv och ändå så sakta. 

Hustrun vilade efter en tuff dag och jag hade satt ett glas Tullamore whisky på poolens kant.

-Vänta med whiskyn och ta den som ett slags pris när du har vattengympat en stund.

-Det var ingen dum idé, sa jag och blinkade förståndigt tillbaka.

Vår pool är knappast värd namnet, men pöl låter inte inbjudande och vem sätter väl en whisky vid pölens kant?


Någon simmare att tala om har jag aldrig varit även om jag växte upp vid sundets svallande vågor i Borgholm med bad varje dag under sommarhalvåret.

Faktum är att jag simmade hundsim första tiden tills fadern tyckte att det var pinsamt med en unge som inte ens kunde simma.

Jag lärde mig till slut, men blev aldrig någon märkestagare och långsimmade en enda gång uppe i Fasalts utebassäng 1972. 


Jag började att vattengympa till lite skön musik i bakgrunden och tittade bort mot glaset som nu fått en aning imma på utsidan. Jag sträckte benen lite extra mycket och kände hur en riktig brakskit pressade sig ut mellan mina slappa gubbaskinkor. Jag skrattade så jag tjöt när bubblorna ploppade upp till ytan med sina stinkande bubblor.

Det var precis då jag hörde den behagliga rösten strängt utropa: Men vad gjorde du just nu?

Jag vände mig så snabbt att de sista fisbubblorna följde med och släppte ut fisdoften precis framför mig...och framför henne.


-Var, var, hrrmm, var kom du ifrån?

-Kom inte du ihåg att jag lovade att titta in när jag hade vägarna förbi?

-Men fasen vad roligt. Ska du sjunga på Forum till helgen?

-Nej, jag har inte blivit inbjuden...men för tusan Björn, vad har du ätit?

-Förlåt Lisa, jag kunde ju inte veta att du skulle komma i kväll.

-Vad har du i glaset?

-Irländsk whisky, ta ett glas i baren och ta flaskan med dig.

Medan hon gick mot baren lät hon blusen falla till golvet och jag lyckades med nöd och näppe tysta en suck.

Vilken kvinna. Lisa Nilsson hade hälsat på flera gånger under åren, men aldrig så här intimt.

-Blir du generad Björn? Hon började nynna på sin egen låt "Nu är vi tillsammans" och lät resten av kläderna falla.

Jag vände mig om mot andra sidan, eldröd i ansiktet och hörde hur hon med ett litet nätt plums gled ner i vattnet såsom bara Lisa Nilsson kan, under tiden som hon fortsatte sin sensuella sång.


-Vänd dig om Björn, jag vill att vi tar en skål tillsammans för att vi har känt varandra så länge.

Jag vände mig sakta, sakta om, för att möta hennes läppar som nu fått en mild smak av whiskyn.


-Visst har vi det mysigt, sa hon och log finurligt.

-Ja, men jag visste inte att du hade sådana känslor för mig.

-Det har jag inte, sa hon och sträckte på sitt ena ben och släppte en ännu värre brakskit än jag gjort en stund innan.

Bubblorna fullständigt forsade runt hennes vackra kropp och samtidigt som hon fnittrande fortsatte med sin "Nu är vi tillsammans" kom stanken från hennes turnémat från Donkan.

-Björn, varför svarar du inte? Visst är det mysigt?!

-Ehh, jo, öh, urrrkkkkkk...