sandherfunderar

Det är mörkt största delen av dygnet och pennan känns inte bekväm i handen. 

Märkligt nog gillar jag ändå denna tiden, sval och ganska skön, men ändå märkligt mörk och tråkig. 

Det var vid denna tiden på året, för kanske 12-14 år sedan jag senast mötte min moster, en kvinna känd för sin ibland brutala uppriktighet. 

Hon skulle hälsa på min mor där även jag och hustrun befann oss och det knackade på dörren. 

Jag öppnade och sa pliktskyldigast:

-Hej och välkomna!

Hon tittade på mig i ett par sekunder och svarade:

-Fan vad fet du har blivit. 

Jag svarade snabbt och mycket syrligt:

Tack, moster! Fan vad gammal du har blivit. 

Vi har inte träffats sedan den dagen och jag vet inte ens om hon är vid liv längre.

Hur som haver är det ganska svalt ute, min kropp är runt tolv kilo lättare medan min avskyvärda moster är tolv år närmare döden.