sandherfunderar

Jag väntade på min tur i Färjestadens apotek, för övrigt med den trevligaste apotekspersonal jag vet. Det var mycket folk och det tog lite tid. En stank av pissljummet vin sköljde genom lokalen och flera av oss vände oss om för att se orsaken. 

Orsaken kom, halvt raglande och mer eller mindre ramlandes ner i stolen bredvid min.

Stanken övergick till en blandning av kommunalt skithus och  gammalt Vino tinto. Med halva skjortan utanför och en frisyr likt en skurmopp satt han där, vaggande och muttrande.

Någonstans i detta läget förstod han att han själv var orsaken till att folks näsor var ihopklämda och han sträckte sig upp för att ta en ask frukttabletter i korgen på bordet.

Han fick tag på den men lyckades inte få den ur korgen.

-Om du reser dig går det lättare. 

Damen som sa det såg äcklat på mannen som nu reste sig och stöp över bordet. 

Sittande på golvet såg han tillbaka på damen och sa sluddrande:

-Är det du eller jag som har supit i dag?

I det läget räddades jag när mitt nummer ropades ut.