sandherfunderar

Jag vill tro att de flesta ungdomar är både hyggliga och har en respekt för andra människor. 

Tyvärr finns det rötägg som antingen kommer från familjer utan sammanhållning eller till och med utan intresse för varandra. 

När jag nyklippt kom gående häromdagen mötte jag en grupp ungdomar på kanske sex, sju grabbar. 

Längst bak gick en ensam flicka, snyggt och prydligt klädd. 

Grabbarna liknade mer skitiga och trasiga drängar från ett annat århundrade och gick som om de ägde världen eller hade byxbaken full med ångande diarré. 

Ingen av drängarna flyttade sig för att släppa fram mig och jag tvingades att gå längs med trottoarkanten för att kunna passera dem. 

Deras hånflin fick mig att stanna till för en sekund och jag vände mig om mot deras ryggar och kände plötsligt en avsky jag nästan skämdes för.

Utan att kunna styra mig själv sparkade jag iväg min ena sko som likt en projektil träffade en av drängarnas röv för att nästan helt försvinna in där ljuset aldrig når. 

Med ett stönande sjönk han ihop samtidigt som resten av gruppen stannade upp. 

Innan någon hann reagera sparkade jag iväg den andra skon som fick drängen med störst flin att stupa likt en klubbad oxe. Skon kom tillbaka lika skickligt som en boomerang. 

Likt en förvirrad samling chockade hönor sprang nu alla åt olika håll utom flickan som roat såg mot mitt håll och sa:

-Det var dagens bästa. Kanske lärde de sig något av detta. 

Jag nickade vänligt mot henne och gick med glada steg hemåt.

Skorna? De satt troget kvar på mina fötter medan de skitiga drängarna fortsatte sin väg mot en framtid i trasor.